En sådan lappstad finns bara i Arvidsjaur. Man kan se många kåtor från skogssamer. Det speciella är att samer har aldrig bott i lappstaden, de stannade bara över natt vid kyrkohelger. Byggnaderna ägs av skogssamerna och de brukas fortfarande.
Vilka är skogssamerna?
Skogssamerna levde från norra Västerbotten till Ångermanland. Idag är utbredningen begränsad till området från norra Västerbotten i Vittangi till Malå. Arvidsjaur är kärnområdet. Deras liv var anpassat till skogsrenar. Före 1700-talet var jakten och fisket viktigare än renskötseln. På 1800-talet förändrade sig livet för skogssamerna. Skogsarbetare började med avverkningen och samernas land gick mer och mer förlorad. Idag finns det i Arvidsjaur kommun bara tre skogssamebyar med aktiv skogsrenskötsel: Västra Kikkejaure, östra Kikkejaur och Mausjaur.
Varför finns det en kyrka i Lappstaden?
Innan kristendomen hade samerna sin egen tro. Allt som levde i naturen hade en själ, så det måste vara en god harmoni mellan människa och natur. Samernas världsbild delades i tre sfärer: den underjordiska med de döda, den jordiska med människor och djur och den himmelska med gudar. Sedan 1607 står kyrkan i Arvidsjaur som en symbol för de kristna samerna. De var tvungna att besöka kyrkan, men kyrkplikten var självklart svår att uppfylla för de nomadiserande samerna. Man byggde därför kåtor för att övernatta. Sådana kyrkstäder har funnits även på andra platser i övre Norrland.
Mer om historien om samerna
1619 trycktes de första böckerna på samiska, det vat en sång- och mässbok och en ABC-bok. De första två böckarna är kyrkliga för att sprida kristendomen bland samerna. De första litteratur som inte var religiösa gavs ut i börjav av 1900-talet och den första bok av en samisk författare var „Muitalus samiid birra“ (En berättelse om samerna) av Johan Turi.