Korta dagar och långa nätter är bästa förutsättningen för att syssla med slöjd. I vår kurs ingår därför en del svenskt hantverk. Vi lär oss att väva mönstrade band, att sticka tvåändsstickning och att tälja.
Första dagen vi var här uppe i Lappland besökte vi silvermuseet i Arjeplog. I den fina utställningen på undervåningen finns det många exempel på skickliga samiska hantverkare. Vi beundrade silversmycken, tenntrådsbroderier, flätade korgar, snickrade ostsilar och färgglada samiska dräkter med många vävda band på, som t.ex. bälten, skoband eller bärselar till en barnvagga.
Så det var gott om inspiration för eget arbete. För att börja väva sådana band behövs det bara bandgrind, skyttel, bandlås och ull- eller lingarn. Det största arbetet är alltid att varpa trådarna. Bara vävningen i och för sig är inte så svår efteråt. Men att lära sig läsa mönster och hur man trycker ner eller tar upp de tjockare mönstertrådarna behövs mycket tålamod! Resultatet för en flitig väverska var då tt underbar, 3 meters långt band som tillverkades under bara tre dagar (och nätter) och flera band som är bå väg dit.
Även tvåändsstickning är lite krånglig till att börja med. Redan uppläggningen är en utmaning för ovana händer. Hur hålla i alla tre trådar för att det blir en snygg tvåfärgad rand? Efteråt stickar man med två trådar som fingrarna från högra handen måste vrida om varandra och slå över stickan. En mudd, en mössa och tre vantar är under arbete. De ska bli jättefina och ge varma händer och huvud under den kalla vintertiden, för att de är dubbelt så tjock som ett normalstickat plagg. Självklart andvänder vi bara svensk ull och ett speciellt Z-Garn, som var i bruk förr i tiden.
Medan en del sysslade med handarbete i det varma vardagsrummet var de andra ute i vedboden. Där växte hyvelspånshöjden allt högre. Ur enkla vedklabbar och björkgrenar uppstod det, med hjälp av kniv, fil, hyvel och skickliga händer, ett fint salladsbestick, en stekspade, en sked, en skärbräda, flera smörknivar och täljda hästar. Det där delvis ovana arbetet förorsakade några blåsor, träningsvärk i armarna och då och då offrades en eller annan bloddroppe. Timmarna bara flög under prat (på svenska självklart) och skratt.
Vi är alla så stolta över att kunna ta hem de, med våra egna händer tillverkade föremålen, som kommer att bli fina påminnelser om denna underbara vecka.