„Ty det förhåller sig så, att Kullaberg inte står på land med slätter och dalar omkring sig som andra berg, utan det har rusat ut i havet så långt, som det har kunnat komma. Ingen den minsta sträcka land ligger nedan för berget och skyddar det mot havsvågarna, utan dessa når ända fram till bergväggerna och kan nöta dem och forma dem efter sitt välbehag“. (Selma Lägerlöf, Nils Holgersons underbara resa genom Sverige, 1906-07)
Kullen är en horst, det betyder att förr i tiden hela området var platt. Därefter sänkte sig den del som nu är vatten och kullen blev kvar som ett fågelbo. Kullaberg ligger ytterst på Kullahalvön. Så det är en bra plats för en fyr och man har en bra utsikt över hela området ända till Danmark.
Havet och vinden skapar klippor och grottor. Klipporna är branta och djupa, grottorna är fina badplatser. Speciellt vid klippstupen är vegetationen karg. De flesta växter är små därför att jordmånen är sparsam. Växterna måste vara motståndskraftiga och klänga sig fast eftersom det ständigt blåser. På toppen finns inga träd, men nedanför trädgränsen finns stora, fina bokskogar.
Kullaberg har en särskilt betydelse i svenskarnas medvetande. Selma Lagerlöf nämnde Kullen i sin berömda roman „Nils Holgersons underbara resa genom Sverige“. Claudia har bearbetat kapitlet „Tisdagen 29 mars – den stora trandansen på Kullaberg“ till en stor och fin övning. Efter det att läst och diskuterat texten, gick vi på strövtåg ute på Kullen.
